Iskra är stammoder till vår kennel och hon är, i mina ögon, en dobermann-tik som besitter de flesta kvaliteter, hon är social, gillar både människor och andra hundar. Hon har stor kamplust och en arbetsmotor som få och tackar aldrig nej till att träna. När hon fått sin träning för dagen så ligger hon gärna i soffan, på rygg, och sover bredvid mig. Av Iskra har jag lärt mig otroligt mycket, både när det gäller träning av hund men även samspelet mellan hund och förare. Idag, åtta år gammal, är det lika full fart på henne som det alltid varit. Därtill har hon varit en helt fantastisk mamma till de tre kullar hon haft. En bättre hund hade jag aldrig kunnat önska mig.
Brusse ägs och tränas av vår dotter Emy. Han är son till Iskra från hennes första kull. Brusse är nog den snällaste hund jag någonsin träffat, det finns inget ont över huvudtaget i honom. Alla människor som kommer hit öppnar Brusse famnen för och bara han får pussa dem så är de välkomna. Här hemma går han under namnet choklad- och kärleksmums och när jag tittar på Brusse så fylls mitt hjärta av en extra värme, när man ser hans fantastiska mandelformade bärnstensfärgade ögon, då måste man vara gjord av sten för att inte falla handlöst. Emy tränar en hel del med Brusse och har också tävlat med fina resultat. Dock har inte Brusse samma arbetsmotor som sin krutmamma och är det inte tillräckligt kul så kan han bli lite loj i träningen. Han älskar dock att få springa och gärna sträcka ut på en äng. Att vara ute älskar Brusse och oavsett väder så springer han gärna omkring på tomten och bara trivs.
Svea är dotter till Iskra, från hennes andra kull, vår lilla turbodam, som fick stanna hos oss när vi märkte att hon kanske inte var helt "enkel". Svea är inte fullt lika social som sin mamma eller bror, däremot har hon en arbetsmotor där hennes mammas resp pappas bästa arbetsgener måste ha packats ihop i en och samma hund. Hon är lättlärd och verkar aldrig ta slut. Hon har visat sig ha enormt fina bitegenskaper och kan, när hon är färdigutbildad, förhoppningsvis bli en riktigt bra IPO-hund. Säkerligen hade Svea gjort sig bra som polishund eller dyl. I Svea bor också en signalkänslighet och stor tillgivenhet för sin familj, trots hennes enorma motor behöver man aldrig vara hård i ton eller dyl åt Svea vid träning. Hon lyssnar snabbt och svarar oftast direkt. I hemmet däremot är hon lugnet själv och ibland är det svårt att tro att det döljer sig en turbo under huven;) Hon älskar att ligga/vara nära i soffan/sängen.